Euroområdets räntesats1998-2025 Data | 2026-2027 Prognos

ECB sänkte alla sina tre styrräntor med 25 baspunkter, vilket sänkte huvudrefinansieringsräntan till 2,40 %, inlåningsräntan till 2,25 % och marginalutlåningsfaciliteten till 2,65 %, som förväntat. Beslutet speglar en växande tilltro till att inflationen är på väg att hållbart återgå till målet på 2 %. Både den övergripande och den underliggande inflationen har fortsatt att avta, och även tjänsteinflationen svalnar. Löneökningarna avtar, och företagen absorberar en del av kostnadstrycket. Dock kvarstår risker för euroområdets utsikter, särskilt på grund av ökande globala handelsspänningar, som skadar förtroendet och stramar åt de finansiella förhållandena. ECB erkände att tillväxtutsikterna har försvagats och betonade ett datadrivet tillvägagångssätt framöver. Det gjordes inget åtagande om ytterligare sänkningar, vilket understryker att framtida beslut kommer att bero på ekonomiska data, inflationsdynamik och styrkan i den monetära transmissionen.

Europeiska centralbanken förväntas i allmänhet sänka räntorna med 25 baspunkter på torsdag, vilket skulle föra policyräntorna till toppen av ECB:s uppskattade neutrala intervall. Detta skulle markera den sjätte raka sänkningen sedan juni, vilket sänker den viktiga insättningsräntan till 2,25%. Åtgärden kommer mot bakgrund av försvagad tillväxt, dämpad inflation och osäkerhet från amerikanska tullar. ECB:s president Christine Lagarde har varnat för att tullarnas påverkan kan halvera tillväxten i euroområdet i år, från en redan blygsam prognos på 0,9%. Nyligen eurostyrka, fallande oljepriser och försiktig konsumentförtroende lägger nedåtpress på inflationen. Medan en 90-dagars paus i EU-US-tullretaliering erbjuder tillfällig lättnad, är ECB fortfarande bekymrad över den bredare påverkan på investeringar och handel. Lagarde sa nyligen att ECB är vaksam och redo att agera ytterligare om det behövs för att säkerställa både pris- och finansiell stabilitet.

Tjänstemän vid Europeiska centralbanken varnade för att amerikanska tullar och potentiella vedergällningsåtgärder kan driva upp inflationen, särskilt på kort sikt, enligt protokollet från penningpolitiska mötet i mars. De varnade också för att ökad offentlig konsumtion, särskilt på försvar och andra finanspolitiska åtgärder, kan öka prispressen och potentiellt försena avdisinflationsprocessen. Dessutom betonade beslutsfattarna att den reviderade policyskrivelsen inte bör tolkas som en signal om vare sig en räntesänkning eller en paus i april, då de erkände den ökande osäkerheten om huruvida penningpolitiken förblev restriktiv, och noterade att räntorna redan hade sänkts avsevärt samtidigt som de höll dörren öppen för ytterligare sänkningar.