Kalender
Nyheter
Marknader
Råvaror
Indexer
Aktier
Valutor
Krypto
Räntor
Indikatorer
Länder
Prognoser
Råvaror
Indexer
Valutor
Krypto
Räntor
Länder
Indikatorer
Kalender
Nyheter
Marknader
Råvaror
Indexer
Aktier
Valutor
Krypto
Räntor
intäkter
Semester
Länder
Förenta staterna
Storbritannien
Euroland
Australien
Kanada
Japan
Kina
Brasil
Ryssland
Indien
Mer Länder
Indikatorer
Räntesats
Inflationsnivå
Arbetslöshetsgraden
Bruttonationalproduktstillväxt
BNP per capita
Löpande konto
Guldförråd
Statsskuld
Oljeutvinning
Bensinpriser
Kreditbetyg
Mer Indikatorer
Prognoser
Råvaror
Indexer
Valutor
Krypto
Räntor
Länder
Indikatorer
Apps
App Store
Google Play
Twitter
Turkiet räntan
1990-2025 Data | 2026-2027 Prognos
Sammanfattning
Statistik
Prognos
Kalender
Ladda ner
Turkiets centralbank höjde sin styrränta med 350 baspunkter till 46% vid sitt möte i april 2025, vilket stod i kontrast till marknadens förväntningar som föredrog att hålla räntan oförändrad, och markerade en skarp kontrast till de tre på varandra följande räntesänkningarna från de tre senaste besluten. TCMB noterade också att politiken kommer att förbli stram tills prisstabilitet uppnås. Penningpolitiska kommittén noterade att de senaste ledande indikatorerna antydde att den inhemska efterfrågan ökade mer än väntat i början av året, vilket motiverade en stramare penningpolitik trots att den underliggande inflationstrenden var lägre i mars. Kommittén påpekade också att stigande protektionism i den globala handeln riskerade att störa den disinflationsprocess som möjliggjorde räntesänkningar vid de senaste mötena. Utan att göra en direkt referens höjde MPC också räntorna för att lätta på trycket på liran efter att president Erdogan fängslade sin främsta politiska rival, vilket fick valutan att rasa sedan centralbankens senaste sänkning.
Den ledande räntan i Turkiet registrerades senast till 45 procent. Räntesatsen i Turkiet genomsnittade 57,66 procent från 1990 till 2025, och nådde en historisk högsta nivå på 500,00 procent i mars 1994 och en rekordlåg nivå på 4,50 procent i maj 2013.
Den ledande räntan i Turkiet registrerades senast till 45 procent. Räntesatsen i Turkiet förväntas vara 40,00 procent vid slutet av detta kvartal enligt Trading Economics globala makro-modeller och analytikernas förväntningar.
Kalender
GMT
Referens
Aktuell
Tidigare
samförstånd
2025-01-23
11:00 AM
TCMB Räntebeslut
45%
47.5%
45%
2025-03-06
11:00 AM
TCMB Räntebeslut
42.5%
45%
42.5%
2025-04-17
11:00 AM
TCMB Räntebeslut
46%
42.5%
42.5%
2025-05-22
07:30 AM
Inflationsrapporten.
2025-05-30
11:00 AM
Finansiell stabilitetsrapport
2025-06-19
11:00 AM
TCMB Räntebeslut
44%
Senast
Tidigare
Enhet
Referens
Bankernas balansräkning
35942326020.00
34168788385.00
Försök tusen
Mar 2025
Kontantreservkvoten
25.00
25.00
Procent
Mar 2025
Centralbanksbalansräkning
9358736538.00
9141261864.00
Försök tusen
Mar 2025
Över natten-låneränta
44.50
41.00
Procent
Apr 2025
Valutareserverna
51580.00
56640.00
Miljoner USD
Apr 2025
Räntesats
46.00
42.50
Procent
Apr 2025
Över natten-låneränta
49.00
46.00
Procent
Apr 2025
Lån till privat sektor
8783890007.00
8576065761.00
Försök tusen
Jan 2025
Pengaförsörjning M0
760017463.90
644105557.90
Försök tusen
Mar 2025
Penningmängden M1
7271734168.00
6638888892.00
Försök tusen
Mar 2025
Penningmängd M2
19809118656.00
18345052933.00
Försök tusen
Mar 2025
Penningmängd M3
21516736662.00
20636099560.00
Försök tusen
Mar 2025
Turkiet räntan
I Turkiet sätts referensräntorna av Centralbanken för Republiken Turkietens monetära politiska kommitté (Türkiye Cumhuriyet Merkez Bankasi - TCMB). Från och med den 1 juni 2018 är huvudräntan en veckas reporänta och de övernattslåne- och låneräntor som fastställs är 150 punkter under/över en veckas reporänta. Centralbanken förenklade sin monetära politik på den 28 maj 2018 från ett annat system med fyra huvudräntor, där den sene likviditetsfönstret låneränta är en av de mest följda.
Aktuell
Tidigare
Högsta
Lägsta
Datum
Enhet
Frekvens
46.00
42.50
500.00
4.50
1990 - 2025
Procent
Dagligen
Räntesats - Länder
Nyheter
Turkiet Levererar Oväntat Aggressiv Räntehöjning
Turkiets centralbank höjde sin styrränta med 350 baspunkter till 46% vid sitt möte i april 2025, vilket stod i kontrast till marknadens förväntningar som föredrog att hålla räntan oförändrad, och markerade en skarp kontrast till de tre på varandra följande räntesänkningarna från de tre senaste besluten. TCMB noterade också att politiken kommer att förbli stram tills prisstabilitet uppnås. Penningpolitiska kommittén noterade att de senaste ledande indikatorerna antydde att den inhemska efterfrågan ökade mer än väntat i början av året, vilket motiverade en stramare penningpolitik trots att den underliggande inflationstrenden var lägre i mars. Kommittén påpekade också att stigande protektionism i den globala handeln riskerade att störa den disinflationsprocess som möjliggjorde räntesänkningar vid de senaste mötena. Utan att göra en direkt referens höjde MPC också räntorna för att lätta på trycket på liran efter att president Erdogan fängslade sin främsta politiska rival, vilket fick valutan att rasa sedan centralbankens senaste sänkning.
2025-04-17
Turkiet sänker räntan med 250 räntepunkter som förväntat
Turkiets centralbank sänkte sin referensränta för enveckas repoauktion med 250 punkter till 42,5% i mars 2025, den lägsta sedan december 2023, som förväntat. Detta följer två liknande åtgärder i december och januari. Penningpolitiska kommittén hänvisade till en nedgång i den huvudsakliga inflationstrenden i februari efter januaris ökning (39,05% mot 42,12%). Dessutom förblir den inhemska efterfrågan stödjande för desinflation, och inflationsförväntningarna förbättras men utgör fortfarande en risk. Den strama penningpolitiska hållningen kommer att fortsätta tills inflation och prisstabilitet uppnås, med framtida räntebeslut vägledda av inflationsdata och förväntningar. Kommittén förblir engagerad i att använda alla penningpolitiska verktyg för att få ner inflationen till det medelfristiga målet på 5% genom en datadriven och transparent metod.
2025-03-06
Turkiet genomför ytterligare räntesänkning med 250bps
Turkiets centralbank sänkte sin riktmärke för enveckas repo-auktionsränta med 250 punkter till 45 % i sitt januaribeslut 2025, som förväntat av finansmarknaderna, och utvidgade den 250 punkter stora räntesänkningen från föregående månad, vilket var den första räntesänkningen sedan en serie oortodoxa policylättnader drev räntan till botten på 8,5 % i februari 2023. Penningpolitiska kommittén noterade att den huvudsakliga inflationstrenden sjönk enligt de senaste uppgifterna, vilket motiverade en fortsättning av policynormaliseringen. Den mjukare prisökningen betonades av lägre inflation för kärnvaror, även om ledande indikatorer för tjänsteinflation indikerade en uppgång i mätningen under kommande månader. Trots sänkningen ansåg penningpolitiska kommittén att policyn var tillräckligt restriktiv för att stödja den pågående desinflationstrenden. Centralbanken ser inflationen sluta året på 21 %, medan undersökningar visade en större grad av skepsis från marknaderna, som förväntade att inflationen skulle sluta året på 27 %.
2025-01-23
Turkiet
Förenta staterna
Storbritannien
Euroland
Kina
Afghanistan
Albanien
Algeriet
Andorra
Angola
Antigua och Barbuda
Argentina
Armenien
Aruba
Australien
Österrike
Azerbajdzjan
Bahamas
Bahrain
Bangladesh
Barbados
Vitryssland
Belgien
Belize
Benin
Bermuda
Bhutan
Bolivia
Bosnia
Botswana
Brasil
Brunei
Bulgarien
Burkina Faso
Burundi
Kambodja
Kamerun
Kanada
Kap Verde
Caymanöarna
Centralafrikanska republiken
Tchad
Kanalöarna
Chile
Kina
Colombia
Komorerna
Kongo
Costa Rica
Cote d Ivoire
Kroatien
Kuba
Cypern
Tjeckien
Danmark
Djibouti
Dominica
Dominikanska republiken
Östasien och Stilla havsregionen
Östtimor
Ecuador
Egypten
El Salvador
Ekvatorialguinea
Eritrea
Estland
Etiopien
Euroland
Europeiska unionen
Europa och Centralasien
Färöarna
Fiji
Finland
Frankrike
Franska Polynesien
Gabon
Gambia
Georgien
Tyskland
Ghana
Grekland
Grönland
Grenada
Guam
Guatemala
Guinea
Guinea Bissau
Guyana
Haiti
Honduras
Hongkong
Ungern
Island
Indien
Indonesien
Iran
Irak
Irland
Isle of Man
Israel
Italien
Elfenbenskusten
Jamaika
Japan
Jordanien
Kazakstan
Kenya
Kiribati
Kosovo
Kuwait
Kirgizistan
Laos
Lettland
Libanon
Lesotho
Liberia
Libyen.
Liechtenstein
Litauen
Luxemburg
Macao
Makedonien
Madagaskar
Malawi
Malaysia
Maldiverna
Mali
Malta
Marshallöarna
Mauretanien
Mauritius
Mayotte
Mexiko
Mikronesien
Moldavien
Monaco
Mongoliet
Montenegro
Marocko
Mocambique
Burma
Namibia
Nepal
Nederländerna
Nederländska Antillerna
Nya Kaledonien
Nya Zeeland
Nicaragua
Niger
Nigeria
Nordkorea
Norge
Oman
Pakistan
Palau
Panama
Palestina
Papua Nya Guinea
Paraguay
Peru
Filippinerna
Polen
Portugal
Puerto Rico
Qatar
Republiken Kongo
Rumänien
Ryssland
Rwanda
Samoa
Sao Tome och Principe
Saudiarabien
Senegal
Serbien
Seychellerna
Sierra Leone
Singapore
Slovakien
Slovenien
Salomonöarna
Somalia
Sydafrika
Sydasien
Sydkorea
Sydsudan
Spanien
Sri Lanka
Sudan
Surinam
Eswatini
Sverige
Schweiz
Syrien
Taiwan
Tadzjikistan
Tanzania
Thailand
Timor Leste
Togo
Tonga
Trinidad och Tobago
Tunisien
Turkiet
Turkmenistan
Uganda
Ukraina
Förenade Arabemiraten
Storbritannien
Förenta staterna
Uruguay
Uzbekistan
Vanuatu
Venezuela
Vietnam
Jungfruöarna
Jemen
Zambia
Zimbabwe
Kalender
Prognos
Indikatorer
Marknader
Valuta
Statsskuldebrev 10 år
Aktiemarknaden
Bruttonationalprodukt (BNP)
Helårs BNP-tillväxt
Bruttonationalprodukt (BNP)
BNP Konstanta Priser
jordbruks BNP
BNP från byggsektorn
Tillverkningsindustrins BNP
Bruttonationalprodukt från offentlig förvaltning
BNI från tjänster
Tillväxttakten för BNP
BNP-tillväxttakt (årlig)
BNP per capita
Bruttonationalprodukt per capita köpkraftsparitet
Bruttofastighetskapitalbildning
Arbete
Sysselsatta personer
Sysselsättningsgraden
Arbetskraftskostnader
Lägsta löner.
Deltagandehastighet
Befolkning
Ålderspension för män
Pensionsålder kvinnor
Arbetslösa personer
Arbetslöshetsgraden
Löner
Löner inom tillverkningsindustrin
Ungdomsarbetslöshetstakten
Priser
Kärnkonsumentpriser
Kärninflationsgraden
KPI
KPI Bostadstjänster
KPI Transportörer
Exportpriser
Matinflation
BNI-deflator
Harmoniserade konsumentpriser
Harmoniserad inflationsgrad MoM
Harmoniserad inflationstakt YoY
Importpriser
Inflationstakt (månadsvis)
Inflationstakt (årlig)
Producentprisindex månad till månad
PPI ÅÅT
Producentpriser
Pengar
Bankernas balansräkning
Kontantreservkvoten
Centralbanksbalansräkning
Valutareserverna
Räntesats
Lån till privat sektor
Pengaförsörjning M0
Penningmängden M1
Penningmängd M2
Penningmängd M3
Över natten-låneränta
Över natten-låneränta
Privat skuld till BNP
Handel
Handelsbalans
Kapitalflöden
Oljeutvinning
Löpande konto
Löpande konto till BNP
Exportering
Extern skuld
Utländska direktinvesteringar
Guldförråd
Importera
Import av naturgas
Penningöverföringar
Handelsvillkor
Terrorismindex
Turismintäkter
Turistankomster år efter år
Vapenförsäljning
Regering
Budgetbalans
Statsskulden
Korruptionsindex
Korruptionsrankning
Kreditbetyg
Finansiellt utgifter
Statsbudget
Statsskulden i förhållande till BNP
Statens intäkter
Statlig utgiftspost
Semester
Militära utgifter
Kassabalans i skattkammaren
Affärer
Bilproduktion YoY
Fordonsförsäljning jämfört med föregående år
Konkurser
Företagsförtroende
Kapacitetsutnyttjande
Bilregistreringar
Förändringar i inventarier
Sammansatt ledande indikator
Eltillverkning
Industriell produktion (månadsvis)
Industriproduktion år efter år
Tillverkningsproduktion
Bergsproduktion
Stålproduktion
Konsument
Konsumentförtroende
Konsumentkredit
Konsumentutgifter
Ekonomisk förtroendeindex
Bensinpriser
Hushållens skuld till BNP
Kredit från privat sektor
Detaljhandelsförsäljning månad till månad
Detaljhandelsförsäljning på årsbasis
Bostäder
Bygglov
Befintliga hemförsäljningar
Ägartakt för bostad
Hemmarsäljning
Bostadsindex
Bostadsbyggande
Försäljning av nya hem
Pris till hyresförhållande
Bostadsfastighetspriser
Skatter
Företagsskattesats
Personlig inkomstskattesats
Momsatsen
Socialförsäkringsavgift
Sociala avgifter för företag
Sociala avgifter för anställda.
Källskattesats
Hälsa
Sjukhussängar
Sjukhus
IVA-sängar
Läkare
Sjuksköterskor
Klimat
CO2-utsläpp
Nederbörd
Temperatur